Men snälla...?

Ja, då har man fått hem en soffa och ett soffbord. Finally! lite mer möbler som tar upp lite volym och dämpar ekot en aningens... I tisdags blev det rätt mycket att göra, så det blev rätt sent med soffan och bordet. Men det var klart värt det.
Den är inte vacker, den är blå, stor och mjuk. Och dessutom begagnad. Men det är en soffa.

Och så gör man ju alltid sitt bästa för att vara på absolut bäst humör, alltid vara snäll och trevlig. Men inte fan hjälper det. Det hjälper lika mycket som att klaga på sin tillvaro; I couldn't care less. Och ingen kan göra skrot åt det i alla fall, eller inget förändrar saken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0